Metalloproteinaasit: juli 2023

tisdag 25 juli 2023

Käärmeiden myrkyssä voi olla myös radioaktiivisia aineita

Nkökohta: Maan radiaoaktiiviset saasteet joutuvat niihin eläimiin, jotka liikuvat laskeumamaastoisa. Löyyy tutkimuksia, joista nkee, mitä seikkoja voidaan tutkia: Tmä pn varhainen tutkimus 1993:

[PDF] nature.com

Radioactivity of snake venom

AA Nedospasov, AV Cherkasov

Nature (London);(United Kingdom), 1993•osti.gov

Subject: 63 RADIATION, THERMAL, AND OTHER ENVIRON. POLLUTANT EFFECTS ON LIVING ORGS. AND BIOL. MAT.; 54 ENVIRONMENTAL SCIENCES; CESIUM 137;

RADIOECOLOGICAL CONCENTRATION; COBALT 60; STRONTIUM 90; VENOMS; CONTAMINATION; RADIOACTIVITY; CHERNOBYLSK-4 REACTOR; NUCLEAR WEAPONS; RADIOACTIVE WASTE DISPOSAL; REACTOR ACCIDENTS; SNAKES; USSR; ACCIDENTS; ALKALI METAL ISOTOPES; ALKALINE EARTH ISOTOPES; ANIMALS; ASIA; BETA DECAY RADIOISOTOPES; BETA-MINUS DECAY RADIOISOTOPES; CESIUM ISOTOPES; COBALT ISOTOPES; DEVELOPED COUNTRIES; ECOLOGICAL CONCENTRATION; ENRICHED URANIUM REACTORS; EUROPE; EVEN-EVEN NUCLEI; GRAPHITE MODERATED REACTORS; INTERMEDIATE MASS NUCLEI; INTERNAL CONVERSION RADIOISOTOPES; ISOMERIC TRANSITION ISOTOPES; ISOTOPES; LWGR TYPE REACTORS; MANAGEMENT; MINUTES LIVING RADIOISOTOPES; NUCLEI; ODD-EVEN NUCLEI; ODD-ODD NUCLEI; POWER REACTORS; RADIOACTIVE WASTE MANAGEMENT; RADIOISOTOPES; REACTORS; REPTILES; STRONTIUM ISOTOPES; THERMAL REACTORS; VERTEBRATES; WASTE DISPOSAL; WASTE MANAGEMENT; WATER COOLED REACTORS; WEAPONS; YEARS LIVING RADIOISOT; YEARS LIVING RADIOISOTOPES; 560162*-Radionuclide Effects, Kinetics, & Toxicology-Animals, Plants, Microorganisms, & Cells; 540230-Environment, Terrestrial-Radioactive Materials Monitoring & Transport-(1990-)

osti.gov

Se mere

https://en.wikipedia.org/wiki/Even_and_odd_atomic_nuclei

[HENVISNING] Voltammetric determination of cobalt and nickel in snake venom using dimethylglyoxime

GV PROKHOROVA, EA OSIPOVA… - Journal of analytical …, 1991 - pascal-francis.inist.fr

Voltammetric determination of cobalt and nickel in snake venom using dimethylglyoxime CNRS
Inist Pascal-Francis CNRS Pascal and Francis Bibliographic Databases Simple search
Advanced search Search by classification Search by vocabulary My Account Home > Search
results Help Export Export Selection : Selected items (1) Format : Permanent link
CopyPermanent link Copy http://pascal-francis.inist.fr/vibad/index.php?action=getRecordDetail&idt=5623193
Voltammetric determination of cobalt and nickel in snake venom using dimethylglyoxime Author …

Gem Citer Relaterede artikler

Gem Citer Citeret af 2 Relaterede artikler Alle 7 versioner

Kyitten matrixmetalloproteinaasit ja muut vaikuttavat toksiset molekyylit

Kliinisesti merkittävimmät Euroopan käärmelajit: Taxonomia, myrkyn koostumus,toxikologia ja ihmisen saaman kyynpuremien kliininen hoito. Di Nicoa et al. 2021

Review

. 2021 Apr 15;453:152724.

doi: 10.1016/j.tox.2021.152724. Epub 2021 Feb 18. Vipers of Major clinical relevance in Europe: Taxonomy, venom composition, toxicology and clinical management of human bites

Matteo R Di Nicola¹, Andrea Pontara², George E N Kass³, Nynke I Kramer⁴, Ignazio Avella⁵, Riccardo Pampena⁶, Santo Raffaele Mercuri⁷, Jean Lou C M Dorne³, Giovanni Paolino⁷

AffiliationsPMID: 33610611 DOI: 10.1016/j.tox.2021.152724

Tiivistelmä Abstract

Euroopan käärmeenpuremien tavallisimpia aiheuttajia ovat VIPERIDAE kyylajit, kyysuku Vipera. Insidenssi (purematapahtumat), morbiditeetti (niiden sairaudenkuva) ja mortaliteetti ( niiden aiheuttama kuolleisuus) ovat heikohkosti määriteltyjä ja kansanterveydellisesti seikkaa ei ole niinkään painotettu. Euroopassa esiintyy neljätoista lajia "varsinaisia kyitä" alalajista VIPERINAE. Niistä yksitoistä lajia kuuluu sukuun VIPERA, kyyt. Näistä taas kuusi sukua on lääketieteellisesti eniten huomioonotettavia lajeja, koska niiden esiintymää on alueellisesti kautta Euroopan ja suurin osa puremista lasketaan niiden tiliin, nimittäin Vipera ammodytes, V. aspis, V.berus, V. latastei. V. seoanei ja V. ursinii.

Yleisesti ottaen käärmeenmyrkyn koostumusta luonnehtivat monet erilaiset toksiiniperheet kuten fosfolipaasit PLA2 , käärmeenmyrkyn seriiniproteaasit, käärmeenmyrkyn metalloproteaasit (MMPs), kysteiinipitoiset sekretoriset proteiinit, C-tyyppiset lektiinit, disintegriinit, hemorrhagiset ( verenvuotoa aiheuttavat) tekijät ja koagulaation inhibiittorit eli verenhyytymisen estäjät.

Snakebites in Europe are mostly due to bites from Viperidae species of the genus Vipera. This represents a neglected public health hazard with poorly defined incidence, morbidity and mortality. In Europe, fourteen species of "true vipers" (subfamily Viperinae) are present, eleven of which belong to the genus Vipera. Amongst these, the main medically relevant species due to their greater diffusion across Europe and the highest number of registered snakebites are six, namely: Vipera ammodytes, V. aspis, V. berus, V. latastei, V. seoanei and V. ursinii.

Generally speaking, viper venom composition is characterised by many different toxin families, like phospholipases A2, snake venom serine proteases, snake venom metalloproteases, cysteine-rich secretory proteins, C-type lectins, disintegrins, haemorrhagic factors and coagulation inhibitors.

Epäiltyyn puremaan liittyy usein vaikeaa kipua, erytematyyppistä punoitusta , turvotusta ja laajenevaa veripistelmää, ekkymoosia (Ekchymose, Ecchymosis), ihovärjäytymää veren päästessä suoniston ulkopuolelle hajoamaan; vihervää laajenevaa mustelmantapaista: a discoloration due to extravasation of blood, as in a bruise) yhden tai kahden nähtävän hampaanpuremajäljen ympärillä. Ulkona luonnossa kohteena ollut raja tulee immobilisoida ja lievästi kompressoiden sitoa; kompressio (puristus) voidaan poistaa heti, kun potilasta aletaan hoitaa sairaalassa. Kliinikon pitäisi rauhoittaa potilasta, mikä alentaa veren kiertämistä ja täten alentaa myrkkyjen, toxiinien , leviämistä. Jos on kipua, voidaan antaa analgeettia (kipua lievittävää) . Pureman kohteena ollut raaja voidaan käsitellä vetyperoksidilla tai puhtaalla vedellä. Kuitenkin tulisi välttää anti-inflammatorisia lääkkeitä ( vaikuttavat verenhyytymisen jo rasittuvaan homeostaasiin, joka tulee yhävaikeammaksi hallita jatkossa) ja desinfektiota alkoholilla tai alkoholipitoisilla aineilla ( ettei myrkkyjä pääse imeytymään niiden takia).

A suspected snakebite is often associated with severe pain, erythema, oedema and, subsequently, the onset of an ecchymotic area around one or two visible fang marks. In the field, the affected limb should be immobilised and mildly compressed with a bandage, which can then be removed once the patient is being treated in hospital. The clinician should advise the patient to remain calm to reduce blood circulation and, therefore, decrease the spread of the toxins. In the case of pain, an analgesic therapy can be administered, the affected area can be treated with hydrogen peroxide or clean water. However, anti-inflammatory drugs and disinfection with alcohol or alcoholic substances should be avoided.

Hoidon edellytyksiä ovat joka potilaalle tehdyt kliiniskemialliset kokeet ja EKG, tetanusrokotuksen annon tarpeen arviointi ja tarvittaessa tetanusrokotteen anto. Minkä tahansa esiintyvän kliinisen komplikaation hoitominen myrkyn vereen joutumisen takia noudattaa yleisiä kriisitilanteen hoito-ohjeita . Jos on merkkejä systeemisestä myrkyttymisestä suositellaan vastamyrkkyä, samoin jos on kyse pitkälle menevistä paikallisista tai systeemisistä progressiivisista oireista. Artikkelissa annetaan myös suosituksia tuleviin tutkimustöihin. Tämän artikkelin päämääränä on antaa tukea kliinikoille käärmeenpuremapotilaiden myrkytyksen kliiniseen hoitoon taksonomisten avainten avulla, joilla voidaan identifioida pääasialliset lajit, kuvailla myrkyn koostumus ja tunnettujen toksiinien vaikutustapa ja esittää kliinikoille standardisoitu kliininen protokolla ja vastamyrkyn anto.

For each patient, clinical chemistry and ECG are always a pre-requisite as well as the evaluation of the tetanus immunisation status and for which immunisation may be provided if needed. The treatment of any clinical complication, due to the envenomation, does not differ from treatments of emergency nature. Antivenom is recommended when signs of systemic envenomation exist or in case of advanced local or systemic progressive symptoms. Recommendations for future work concludes. The aim of this review is to support clinicians for the clinical management of viper envenomation, through taxonomic keys for main species identification, description of venom composition and mode of action of known toxins and provide a standardised clinical protocol and antivenom administration.

Keywords: Clinical management; Europe; Snakebite; Toxicokinetics; Venom; Vipers.

Käärmeenpuremien yleisyys maailmassa.

https://lakareutangranser.se/

Uppskattningsvis fem miljoner människor blir ormbitna varje år. Trots det satsas väldigt få resurser på att behandla ormbett, och ofta är tillgången till motgift väldigt begränsad. Många av offren är barn och de flesta bor på landsbygden där det kan vara svårt att ta sig till en läkare. Människor som drabbas av dödliga ormbett är i desperat behov av prisvärt, högkvalitativt motgift.

Men hur tillverkas motgift och stämmer det att ormbett är klassat som en sjukdom? Här listar vi fem saker du kanske inte visste om ormbett…

# 1 - Funktionsnedsättningar och dödsfall

Uppskattningsvis fem miljoner människor blir ormbitna varje år. Giftet från ormbett gör att hundratusentals människor får permanenta funktionsnedsättningar och fler än 100 000 människor dör varje år världen över – trots att det finns effektiva motgift. Det är fler än någon annan av sjukdomarna på WHO:s lista över försummade tropiska sjukdomar.

# 2 - En försummad tropisk sjukdom

I mars 2017 klassificerade WHO ormbett som en försummad tropisk sjukdom med högsta prioritet. Under 2018 gjorde WHO en ambitiös plan för att minska dödsfall och funktionshinder som kan drabba de ormbitna. Trots detta råder det fortfarande brist på bland annat motgift, testmetoder och utbildning vilket fortsätter att skapa stora hinder i behandlingen av ormbett.

# 3 - Hästar

Motgift tillverkas av plasma från hästar som är "hyperimmuniserad" med ormgift. Människor som blir ormbitna får sedan motgiftet intravenöst. Hur svårt ormbiten en person är avgör hur stor dos som behövs, eller hur många. Men ofta får patienter inte den dos de behöver eftersom de bara har råd med en del av behandlingen.

# 4 - Betala ur egen ficka

Just nu måste människor i de flesta afrikanska länder betala för behandlingen själva, vilket praktiskt taget gör behandlingen otillgänglig i fattiga landsbygdsområden där risken är störst att bli biten. En effektiv, kvalitativ behandling kostar ofta flera årslöner. Och eftersom högkvalitativa behandlingar är så dyra lockas människor att köpa billigare produkter som inte håller hög kvalitet, är säkra eller effektiva. Detta bidrar till att ännu fler dör eller får funktionsnedsättningar efter ormbett.

# 5 - Brist på motgift

Även om antalet ormbitna som behöver behandling tros vara ganska stabilt har den afrikanska marknaden för motgift förändrats över tiden. Flera leverantörer har stoppat produktionen eftersom deras marknadsandelar sjunkit eller stagnerat. Det effektiva motgiftet Fav-Afrique, som produceras av Sanofi-Pasteur, är ett exempel. Om utbudet och tillgängligheten av effektiva motgift subventionerades, vilket skulle garantera ett ekonomiskt lönsamt pris för producenterna, skulle efterfrågan på effektiva kvalitetsbehandlingar öka.

Så, hur ska man ta itu med det här problemet?...

Ett starkt engagemang för WHO:s färdplan behövs på nationell, regional och global nivå för förbättra tillgången och tillgängligheten av effektiva behandlingar. Motgift måste vara tillgängligt och kostnadsfritt för människor - eller till ett mycket lågt pris – så att de som drabbas av denna dödliga sjukdom kan få den hjälp de behöver.

Etiketter